28 jan. 2008

Att göra listor

Hej på er!

Imorgon ska jag se till att få fler saker gjorda än jag fick idag. Jag ska:
[ ] Jobba
[ ]Gå till SATS och skriva in mig
[ ]Skriva upp mina drömmar i mitt block, drömmar är viktigt! Definiera dem och skriv ner dem så fort du får en ny!
[ ]Köpa present till min lillebror som fyller 4 år!
[ ]Gå till banken
[ ]Titta på skor
[ ]Titta på kläder
[ ]Städa lite i mitt rum

Så det är det jag ska göra, fint va?!

Empati

Ibland förundras jag över människors förmåga (eller oförmåga) att känna empati till medmänniskor hur snabbt allt kan vända, hur något kan gå från vitt till svart. Från lycka och uppskattning till sorg och förnedring. Jag blir så förvånad att livet ska komma och göra sig påmint när man minst anar det. För intill den där stunden då du förstår att allt är skört och ska vårdas med största varsamhet, så förstår man inte vad man har. Man tror att man har problem, med familj, vänner, jobb, sig själv, sitt utseende, sin inkomst, sin framförhållning och jag vet ärligt talat inte allt vad det kan vara. Men till den stunden då livet gör sig påmint genom att spela en ett spratt, så är man fortfarande i sin lilla bubbla av omedvetande och tron på att vi är herrar på jorden. Men man ska nog försöka att i så stor mån som möjligt ha båda fötter på jorden, att inte sätta sig själv på så höga hästar i tron om att man är övermäktig och vet bäst. Ibland passar lite ödmjukhet och empati.

27 jan. 2008

Fortsättning

Jag har kommit på, helt själv, att jag måste göra något åt mitt språk. Mitt ordförråd byggs på i ganska snabb hast, medan mitt sinne för stavning börjar avdankas allt mer. När jag var liten var jag gryyym på att stava, jag hade rätt på alla glosförhör, och sällan, ytterst sällan stavfel i mina skrivuppgifter. Så nu börjar jag ju undra vad som häntoch vad jag ska göra åt problemet? För något måste ju göras...

Söndag!!

Idag är det söndag och härligt fint vår väder! Jag och mamma ska ta en promenad efter lunchen och sen ska jag försöka jobba lite!. I fredags var jag och Maria hemma hos pappa och lagade fransk middag med pizza (!), crème brulée, pain au chocolat och rödvin! SÅ himla gott. Sen så gick vi också igenom X antal bilder från tiden i Paris och mindes tillbaka till underbara dagar och middagar i vår älskade stad. Även om vi kom på att det kanske var mest jag som saknade staden så fick vi oss iallafall många fina skratt när vi kollade på korten. Underbart är ett ord att sammanfatta kvällen på.

P ålördagen åkte jag in till stan i all hast för att gå på "Världens fest" på Värmlands museum. Där fanns folk från alla världens hörn kändes det som, och jag började min dag där emd att spana inett numer av orientalisk dans. I publiken så möttes jag av min gamla farbrors förvirrade ögon, och kände igen hästsvansen som om den kunde varit min fars, och då förstod jag ju vem det var. Oscar hade kommit dit med sin nya fru, för att som alla andra ta del av lite kulturell mångfald och få prova på något annat än folkdans och köttbullar blandat med förvirring av det svenska språket.

Imorgon ska jag jobba igen och så ska jag träffa Maria som glömt lite grejer i lägenheten i fredags. Sen ska jag försöka hinna till körskolan och SATS för att skriva in mig på båda ställen. Det är verklgien dags och tid för körkortet nu, likaså för gymmet...

Nu ska jag plocka upp lite i mitt rum och bädda sängen!!

Lev gott!!

13 jan. 2008

Jobb


Jag har fått ett nytt spännande jobb och uppdrag. Jag ska jobba med att coacha ungdomar! Det känns grymt bra, att få göra något jag kan och gillar, något som är utveckland och målinriktat med mycket kontaktskapande.

Snart vill jag åka till London och Frankrike, jag funderar på att göra en lite tågluff till sommaren, får fundera ut hur det ska gå till, men roligt vore det iallafall!

5 jan. 2008

Ett fönster vi kan sitta vid och blicka ut från


Vad finns det att göra nu?
Paris var över för snart fyra veckor sen och nu ska jag alltså börja jobba på hemmplan igen. Usch. jag såg fram emot det ett tag och det gör jag ju lite fortfarande, men det finns ändå en skrikande längtan inom mig att snart ge mig iväg och ut igen. Till något annat ställe att uppleva frihet och värme från folk som man inte känner, från folk i länder med en annan syn på medmänniskor och att upptäcka ett nytt land.

Nu längtar jag kanske inte bort till en storstad som jag gjorde förut, utan nu vill jag mer ut på landet och andas frisk landsluft.

Men men, av den tiden jag har här i Värmland och Sverige ska jag försöka göra något så bra av som möjligt.

För att minnas tiden i Paris lite och tillåta sig själv att bli en aning nostalgisk och för all del; minnas underbara vänner. Jag och Alice på Pompidou.